Historik

Planerna på att bygga ett nytt Världskulturmuseum i Göteborg tände ett engagemang inom Göteborgs universitet. Man ville skapa en arena för samarbete med det nya museet. Med dåvarande rektorn Jan Ling som pådrivare formades projektet Museion.

Under hösten 1997 hade universitetet fått extra anslag för att utveckla tvärvetenskaplig forskning och utbildning inom kultur- och samhällsvetenskap. Av dessa avsatte universitetsledningen fem miljoner per år under tre år för att realisera Museion. 

Planerna konkretiserades i fyra breda forskningsprogram: Makt, moral och kunskap, Materiell kultur och estetik, Globalisering, migration och identitet, Miljö, kultur, utveckling. Utifrån varje program skapades ett antal enstaka kurser. Tanken var att ingen av dessa skulle ges mer än tre gånger, för att säkra en variation. Ambitionen var även att nya kurser på Museion skulle formas i nära samarbete mellan forskare, studenter och lärare. Examinationer skulle kunna göras i nya, kreativa former.

Den första planeringsgruppen leddes av professor Kaj Århem och bestod i övrigt av professor Margareta Bäck-Wiklund, FD Maj-Lis Follér, docent Jan Hultin, museichef Sven Eric Isacsson, prof Kristian Kristiansen, FD Amanda Peralta, prof Birgitta Skarin Frykman och planeringsdirektör Marianne Dahlquist.

Ett grekiskt tempel?

Redan innan Museion-projektet började ta form hade chefen för Etnografiska museet i Göteborg, Sven Eric Isacsson, haft en vision om att utbilda studenter på museet, mitt bland föremålen. Så som man hade gjort i början av museets historia, i tidigt 1800-tal.

Det var ju också så man utbildade studenter i det gamla grekland. Det grekiska ordet "museio" betyder musernas tempel; en plats för tillbedjan till beskyddargudinnorna för de sköna konsterna, liksom utövande av desamma. Vilket var såväl fysiska idrotter som intellektuella färdigheter.

Så när projektet sökte ett namn var det naturligt att knyta an till det antika grekland. Liksom dåtidens museion vill vi idag vara en mötesplats för kunskap ur olika vetenskapliga discipliner och från olika delar av världen. Men också med stora skillnader från då: det faktum att såväl böcker som lärda män var kungens egendom, den totala avsaknaden av kvinnor samt det koloniala sättet att till en del samla in kunskap med våld och bedrägeri.

Världskulturmuseet på plats

Mellan år 2000 och 2001 avslutades de fyra första forskningsprogrammen och en ny fas inleddes för Museion. I takt med att Världskulturmuseet rent fysiskt tog form ändrades också Museions profil. Museion som arena för hela universitetet tonades ned och anknytningen till Världskulturmuseet tonades upp. Två nya forskningsprojekt direkt knutna till utställningar på museet sjösattes. Den första kullen studenter antogs till International Museum Studies - ett tvåårigt mastersprogram i museologi som drivs gemensamt mellan Museion och Världskulturmuseet. 

Kvar från de gamla programmen är en rad enstaka kurser, liksom grundidén att dessa inte ska finnas för evigt. Ständigt uppdateras de, och nu inte minst med teman från museet. Så t. ex. handlar en av de nya kurserna om Trafficking, vilket också är temat för nästa utställning på museet.

Idag är Sven Eric Isacsson vision förverkligad: varje termin studerar nu runt 400 studenter i våra lokaler på Världskulturmuseet.