Annelie Sjölander Lindqvist

Humanekologi, Socialantropologi, Museion
Forskare och lärare

Bakgrund

Fil. Dr i humanekologi, Lunds universitet.

Forskare och lärare vid Institutionen för globala studier.

Forskningsområde

Förvaltning av natur- och kulturarvsresurser i Sverige och Italien med särskilt fokus på rovdjur, vattenresurser samt plats och landskap. Samverkans- och integrerade arbetsprocesser inom naturresurs- och kulturarvsförvaltning, markanvändning, kopplingen mellan politiskt deltagande och plats- och landskapsvård, relationen mellan människa och vilda djur samt konflikter kring implementeringen av natur- och kulturarvsresurspolitiska beslut, utgör centrala forskningsfält.

Nuvarande forskning

Att förlika miljöintressen: Natur- och kulturarv vid restaurering av svenska vattendrag. Formas och Riksantikvarieämbetet, 2009-2013.

Projektet undersöker hur de två miljövärdena biologisk mångfald och bevarande av kulturmiljöer kan förlikas vid restaurering av svenska vattendrag. Enligt förslag skall 33 % av Sveriges värdefulla sjöar och vattendrag senast år 2015 restaureras för att uppnå miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Sådan restaurering ställer motstridiga intressen mot varandra eftersom det som avlägsnas eller modifieras i vattendragen för att skydda arter och biotoper oftast är kulturhistoriska lämningar som enligt kulturmiljövårdssynpunkt bör skyddas. Projektet studerar hur skilda intressen konstrueras, förstås och förhandlas av myndigheter, lokala invånare och andra berörda. Projektet identifierar och analyserar faktorer som kan underlätta eller försvåra tvärsektoriell koordinering, samverkan och lokalt deltagande samt lyfter fram och belyser exempel på framgångsrikt genomförande av restaurering av vattendrag och sjöar där både natur- och kulturvärden beaktas.

Innovativa förvaltningsstrategier: Rovdjurspolitikens lokala förankring. Naturvårdsverket, 2010-2012 (projektledare).

Projektet undersöker förvaltningsstrategier inom rovdjursförvaltningen i Sverige och Italien. Som utgångspunkt för de svenska delstudierna står det regeringsbeslut från 2006 om att satsa ytterligare 30 miljoner kronor för en förbättrad kommunikation och dialog med lokalsamhället. De två satsningar som projektet undersöker är etablerandet av akutgrupper i Dalarna och Värmland samt införandet av lokala rovdjursgrupper i Dalarna. Genom en resurstilldelning för kommunikationshöjande åtgärder hoppas politikerna kunna åstadkomma ett ökande av allmänhetens förtroende för beslutsfattande och därigenom bidra till en bärkraftig förvaltning av rovdjuren. Den italienska delstudien undersöker den italienska lokalförvaltningsmodellen såsom den tillämpas i två nationalparker i centrala Italien. Genom att undersöka tre fall av modeller som syftar till förbättrad kommunikation och dialog mellan sakägare och genomförare bidrar projektet med viktig kunskap om förhållandet mellan rovdjursförvaltningens olika nivåer och berörda aktörers uppfattningar om sakförhållanden.

Kommunikation vid förvaltning av rovdjur: Möten mellan brukare och beslutsfattare. Formas, 2009-2011 (projektledare).

När varg eller andra skyddade rovdjur angriper jägarens hund eller lantbrukarens tamboskap "överträds" gränser mellan det mänskliga samhället och den vilda naturen. Detta ger upphov till möten mellan berörda egendomsinnehavare och beslutsfattare. Hur olika grupper hanterar och förstår rovdjurens inverkan och roll i det svenska landskapet samt hur de ser på och förstår sina och andras roller och gärningar belysas i projektet liksom huruvida, kommunikation inom skadeförebyggande åtgärder och besiktningar kan bidra till att skapa samtycke eller missnöje med politiska beslut.

Kulturarvsprocessers inkluderings- och exkluderingsmekanismer med särskilt avseende på romer.

Finansiering från styrkeområdet Kulturarv för etablerandet av en forskningsplattform för studier av hanteringen av minoritetsgruppers minnen och materiella lämningar. Plattformen förväntas främja ett långsiktigt och tvärvetenskapligt samarbete inom universitetet.

Undervisning

Hälsa: Natur, kultur och livsrytm (Museion), 15 högskolepoäng (grundkurs) (kursansvarig).

Antropologins kritiska samhällsengagemang, 15 högskolepoäng (kärnkurs) (gästföreläsare).

Kulturarvets förvaltning och regelverk, Kandidatprogrammet i kulturarvsstudier, 10 högskolepoäng (kärnkurs) (kursansvarig).