Alexandra Kent

Socialantropologi
FD, docent

Bakgrund

Alexandra Kent har en masterexamen i socialantropologi från Edinburgh Universitet. Hennes masteruppsats byggde på fältarbete som utfördes i en by i södra Indien Där undersökte hon hur hinduiska ritualer genomfördes i hemmet.

Alexandra antogs som doktorand vid Göteborgs universitet 1993. Hon avlade sin doktorsexamen 2000 med en avhandling som byggde på en studie av en neo-hinduisk religiös rörelse i Malaysia. Studien fokuserade på de politiska och etniska aspekterna av rörelsen mot bakgrund av en intensifiering av Islam i Malaysia.

Forskningsintresse

Alexandra Kent har bedrivit forskning i Sydasien och Sydostasien. Hon har forskat i Indien, Malaysia och Kambodja. I samtliga forskningsprojekt har Alexandra undersökt olika aspekter av religiös aktivitet. I arbetet har hon haft för avsikt att undersöka samspelet mellan religion och politik, religion i förhållande till trauma och helande-, och genus i relation till religion.

Under dessa studier blev Alexandra allt mer intresserad av etnografin om ”säkerhet” och började använda sig av inhemska förståelser av moralisk och kosmisk ordning för en kritisk granskning a v nuvarande akademiska förhållningssätt till säkerhet. Detta intresse inspirerade henne till att organisera en konferens under 2007 med titeln; ”Culture and the Configuring of Security: using Asian perspectives to inform theoretical direction”.

Pågående forskning

Trying to Get it ‘Just’ Right: the Khmer Rouge Tribunal and Social Healing in Cambodia
Studien stöds av Vetenskapsrådet.

Studien använder kritiska antropologiska metoder och undersöker det dynamiska samspelet mellan externa, nationella och lokala aktörer som deltar i eller påverkas av den pågående Khmer Rouge Tribunalen i Phnom Penh. Studien utforskar relationerna mellan dessa aktörers olika föreställningar om och strategier för att skapa rättvisa, moralisk rekonstruktion och social läkning.

Huruvida tribunalen bidrar till fredsprocesser i ett land som officiellt har haft ”fred” i två decennier är ännu oklar och dess nytta för rättsstaten är tveksamt med tanke på att korruption inom rättsväsendet i landet är vida känd. Insikter om samspelet mellan försoningsprocesser på makronivå, såsom krigsdomstolar och internationell rätt, och lokala föreställningar om och praktiker för att skipa ”rättvisa, är ytterst relevant för försök att åstadkomma social läkning i krigsdrabbade samhällen.

Undervisning

• Asienstudier
• Att skriver akademisk engelska
• Global Hälsa