Peter Johansson

Freds- och utvecklingsforskning
Mänskliga rättigheter
PhD
 

Bakgrund

• Anställd som lektor vid Institutionen för globala studier.
• Disputerade 2008 i Freds- och utvecklingsforskning på avhandlingen Samerna – ett ursprungsfolk eller en minoritet? En studie av svensk samepolitik 1986-2005.

Forskningsområden

Det övergripande forskningsintresset ligger på de politiska aspekterna av mänskliga rättigheter, det vill säga hur olika aktörer uppfattar och använder de etiska och juridiska normer och regler som människorättssystemet omfattar. En konkretisering av detta övergripande tema var avhandlingsarbetets fokus på hur man i den svenska riksdagen förhållit sig till de två diskurserna om urfolks- respektive minoriteters rättigheter och vilket genomslag dessa getts i svensk samepolitik.

En annan konkretisering av samma tema är det pågående forskningsprojektet om hur stater retoriskt och i praktisk handling använder sig av de två folkrättsliga principerna om staters suveränitet och folkens rätt till självbestämmande i fallet Kosovo (se nedan).

Ett närliggande, och delvis överlappande, forskningsintresse är rättighetsbaserad politik och implementeringen av mänskliga rättigheter. Det vill säga, hur internationella juridiska ramverk kan omvandlas till praktiska rättighetsbaserade handlingsplaner som påverkar människors lokala verklighet.

Pågående forskning

Projektet Principles on Collision Course? State Sovereignty Meets Peoples’ Right of Self Determination in the Case of Kosovo, studerar hur de folkrättsliga principerna om staters suveränitet och folkens rätt till självbestämmande förstås och används av stater i de internationella relationerna. Projektet fokuserar på hur stater argumenterat inför den internationella domstolen (ICJ) vad gäller vilken status Kosovos självständighetsförklaring har enligt internationell rätt. Projektet planeras att avslutas under 2012.

Syftet med det planerade projektet Civil Society in the Age of Rights: Embracing or Rejecting the Human Rights Discourse? är att undersöka hur och varför människorättsdiskursen utvecklas i det samtida svenska samhället, samt hur denna utveckling påverkar interaktionen mellan civilsamhällesorganisationer och andra aktörer (t ex myndigheter på olika nivåer). Projektet ämnar bland annat besvara följande frågeställningar:

1. Vilka är de yttre faktorer (utveckling på lokal, nationell eller internationell nivå) som påverkar civilsamhällets organisationers val av att använda eller inte använda en människorättsdiskurs
2. Vilka är de inre faktorer (kunskap och resurser inom organisationerna) som påverkar civilsamhällets organisationers val av att använda eller inte använda en människorättsdiskurs
3. På vilka sätt påverkar en ökad användning av människorättsdiskursen tidigare dominerande samhällsdiskurser såsom "solidaritet" och "demokrati".
    

Finansiering av projektet kommer att sökas från bland andra Vetenskapsrådet våren 2012.

Aktuella uppdrag

• Ledamot i Samhällsvetenskapliga fakultetens Pedagogiska utvecklingskommitté (PUK)
• Samhällsvetenskapliga fakultetens representant i styrgruppen för Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL)
• Samordnare vid Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande för kursen Högskolepedagogik 2: Områdesspecifik pedagogik (HPE102)

Undervisning

Huvudsakligt fokus i undervisning ligger på mänskliga rättigheter och internationell rätt. Merparten av undervisningen görs inom ramen för Masterprogrammet i mänskliga rättigheter samt inom masterprogrammet i Human Rights Practice (Erasmus Mundus). Vidare görs undervisning inom huvudområdena Internationella relationer och globala studier, samt inom området högskolepedagogik.