Till startsida
Webbkarta

En världsmedborgare som blev professor före 60

Nyhet: 2012-12-13

En stor del av Karsten Paerregaards identitet är att han är antropolog. Men han vill gärna lära sig piano och hans fru tycker att han kunde blivit en fantastisk skådespelare. Han gillar människor och vill helst lära sig av alla jordens miljarder invånare.

─ När jag säger att jag är en antropolog är det för att jag känner mig hemma i hela världen, säger Paerregaard.Bild på Karsten Paerregaard

Han fyllde 60 sista november. Hans plan hade sedan länge varit att bli professor innan han fyllt 60 år. I Danmark måste du bli professor genom en utlysning. Någon sådan har inte skett på flera år i antropologi i Danmark. Då såg Paerregaard annonsen om en professorstjänst på Institutionen för Globala Studier vid Göteborgs universitet.

─ Detta var min chans.

Han sökte och hann i grevens tid bli professor innan 60. Han blev professor första november i år och fyllde alltså 60 den sista samma månad.

Trivsamt lugn med internationell prägel i Göteborg

Göteborg har visserligen inte samma puls som en huvudstad som Köpenhamn. Men den har ett trevligt lugn i kombination med en internationell prägel. Detta är ovanligt bland storstäder av samma storlek enligt den här antropologen.

─ Kanske beror det på Göteborgs rika kulturliv och på att det är en hamnstad? Jag känner av lite av världen här i Göteborg.

Än så länge pendlar han mellan lägenheten i Göteborg och familjen i Köpenhamn. Med sin peruanska fru har Paerregaard två döttrar i tjugoårsåldern. Han har också sin 90-årige far i Danmark som han besöker några gånger i veckan. Han kan inte helt flytta till Göteborg så länge hans far behöver honom och hans yngsta dotter bor kvar hemma. Sedan handlar det ju om vad hans fru tycker om att flytta.

Som person är Paerregaard extrovert och social.

─ Jag gillar att lära känna nya människor.

Han började studera antropologi på Köpenhamns universitet 1971. Sedan dess har antropologin varit hans sysselsättning förutom en termin då han läste statistik. I början lockades Paerregaard av det exotiska och reste till Afrika för att lära sig swahili och bestiga Kilimanjaro. Det gjorde han, men 1974 bar det av till Nord- och Sydamerika.

Latinamerika blev forskningsfokuset

Det fick honom att byta huvudfokus för sin antropologiska forskning.

─ I Latinamerika fann jag också det exotiska men i sammanblandning med moderna, europeiska inslag.

Sedan dess har Paerregaard varit en latinamerikaexpert. De senaste 15 åren har han ändå rest mycket i Asien där han bland annat studerat peruansk migration. Han har varit i Japan, Nepal, Indien, Vietnam, Sri Lanka och andra länder.

─ Skulle jag valt regionfokus idag, skulle jag nog ha riktat mitt intresse mot Asien.

Han har både forskat på institutioner och universitet i USA och gjort fältstudier där. Det är för Paerregaard viktigt att inte bara göra fältstudier utomlands utan även att ha verkat som forskare utomlands.

─ Då får man andra kontakter och lär sig mycket om forskningsvärlden och om hur man undervisar på ett nytt sätt. Jag kände mig mycket hemma i USA.

Sportig tänkare

Han har breda fritidsintressen även om tänkandet tar mycket tid. Han boxas, simmar och åker gärna skidor utför.

─ Utomhusaktiviteter har tilltalat mig sedan tiden som ung pojke i scouterna.

Sedan gillar han opera som Puccini och Verdi utan att vara någon musikexpert.

─ Jag förstår inte allt de sjunger men en smula. Nu har det blivit lättare sedan operorna börjat textas.

Han drömmer om att lära sig spela piano. Hans fru tycker att han kunde ha blivit filmskådespelare då han är bra på att uppträda.

─ Jag ska ägna mig mer åt mina intressen efter pensionen.

I framtiden vill han söka pengar till sig och Institutionen för Globala Studier från European Research Council trots den mördande konkurrensen för anslag därifrån. Framför allt vill han inte gå till graven utan att ha lärt känna hela världen och ha lärt sig av alla dess sju miljarder invånare.

 

 

AV:

Till sidans topp